April, April...

Godmorgon bloggers, idag är det då stora lurardagen. Får se vad man går på för dumheter idag. Låg i morse i sängen innan jag gick upp och tänkte på sånt jag lurats själv. Jag struntar ju blankt i vad det står för datum i almanackan, jag luras hej vilt ändå, särskilt med lilla S som ju bara är 16 och således ganska lättlurad. Nu i vintras stog jag i godan ro i tvättstugan och målade en liten hylla (vit förståss) jag var egentligen klar och stog och såg mej omkring efter en bit papper att torka av penseln på. Bredvid mig på bänken stod en del gamla prylar som skulle få åka till återbruket, bl a en gammal utsliten teflonpanna utan teflon som allting brände fast i. Jag började torka penseln på den. Då kommer S in och frågar "vad gör du". "Målar svarar jag som den ärliga (!) person jag är. "vad målar du för nåt" undrar hon som också är en inbiten målare i den vita skolan. "stekpannan" svarar jag fortfarande helt ärligt. Hon blir tyst och kommer raskt fram och står och bara tittar hor jag stryker ut färgen över stekytan. "kan man det" undrar hon sen skeptiskt. "ja det ser du väl" svarar jag. Hon gör helt om, stegar ut i köket, och jag hör på avstånd "pappaaa, mamma målar stekpannan, får hon det?" det var Skoj. Det skämtet funkar bara en gång, men ni får det av mej ifall ni är i målartagen och råkar ha en stekpanna över.
Kom att tänka på den episoden eftersom jag låg och funderade över ifall jag ska måla draperiet vitt. Det var då jag kom på hur himla konstigt det kan låta ifall man inte vet att draperiet är gjort av mörkbruna träkulor, och inte tyg. Här får ni mitt lur, gratis. Alltså det är ju helt sant, men det var ett lur då det hände.
Kram .