När man ser förra inläggets titel så kan man kanske tro att jag gått in i den eviga vilan. Nu var det verkligen jättelängesen som jag skrev nåt inlägg, eller ens startade upp datorn faktiskt. Jag befann mig plötsligt i en nerförsbacke. Allt snurrade på alltför fort, jag jobbade för mycket, vilade för lite och glömde bort mig själv, så jag blev inte bara trött, som förra inlägget antyder, utan tappade också bort allt som hade en mening. Inget kändes meningsfullt längre, orkade inte ta i en dator, läsa en tidning, gå ut i trädgården, pyssla eller bry mig i nånting. Jobbigt, var nog nära att vandra in i en vägg. Nu börjar det vända liiite, så jag orkar iallafall tänka mig att lämna ett livstecken. Tänkte att jag har mycket att ta igen, men är rädd att den tanken kanske också väcker nån typ av prestationsångest, så det kanske är bättre att bara plocka upp tråden just där man står, och låta dom dagarna som varit bara vara.
I den soliga, varma helgen som gick tog jag kameran och gick ut i trädgården och tog några foton. Sen orkade jag inte göra nåt med dom förrän i dag, så tro inte att vi har värsta sommarvädret här. Det spöregnar i verkligheten, men på min blogg skiner solen.
Just idag slog jag i handbromsen och sa "nej nu jobbar jag inte mer den här veckan" nu får dom klara sig själva utan tant Ställaupp.
Inte klokt så skönt det känns när man liksom knyter upp sig innuti. Ska kolla lite lätt på era bloggar och se hur ni har det, slår vad om att ni har massor av fint att visa och berätta.
Ha en bra torsdag trots vädret, nånstans skiner väl alltid solen, om inte annat så på mina bilder!!
Inlägg
